Kupor

Varroa fanns ju inte i Frankrike under första hälften av förra århundradet då Warré utvecklade sin Folkets Kupa. Han behövde inte heller tänka på de “kompisar” till Varroan som förmodligen kan vara på väg.

För honom räckte det att göra en kvadratisk kuplåda som efterliknade den runda formen mest. Han framhöll dock att den runda formen egentligen var idealisk. Warré strävade efter en kupa som kunde byggas av var och en med enkla redskap och billigt virke. Han var motståndare till de ramkupor som spred sig alltmer och vars kultur och metoder inte utgick från binas behov av framför allt jämn värme och mikrobiologiskt klimat runt yngel, utan utgick från biodlarens bekvämlighet och biredskapsfabrikernas prylhysteri. Folkets kupa blev den kompromiss han stannade för. Han insåg dock att den hade en svaghet och det var att den kunde dela yngelklotet i och med den smala luftspalt som uppstod mellan lådorna som är 210 mm höga. Eftersom han lät bina bygga nedåt och utöka nedåt kunde ändå en relativt jämn temperatur bibehållas, framför allt för att inga kalla skattlådor sattes till upptill och att man inte ideligen behövde öppna kupan för nyfiken inspektion och “vädra ut” binas mikrobiologiska immunförsvar.

Orginalkupans mått finns i tex Biodling för Alla; Den Bivänlige Biodlaren eller i Naturlig Biodling med Warré- kupan i Bokshopen och behandlas inte här eftersom fokus ligger på en kupa som bättre kan klara biodling utan kemiska medel.

En typisk warre-kupa med 25 mm tjocka väggar.

Dagens och framtidens biodling har andra och mer komplicerade faktorer att ta hänsyn till. Det går inte att för all framtid använda kemiska medel för att utrota kvalster, eftersom de inte går att utrota. Förebyggande biodlingsmetoder är nödvändiga. Varroa- virus och bin måste coevolvera, lära sig att leva tillsammans med vårt stöd. Kupor och metoder måste utvecklas som verkligen är stöd och inte bara honungsmaskiner. Warrés och hans föregångare svensken Samuel Linnaeus biodlingsmetoder är mycket mer bivänliga och kan utgöra grunden för en ny kultur. Bättre material till lådväggar kan utvecklas som har bra värmehållande, buffrande egenskaper. Binas naturliga reproduktion, svärmningen måste få en avsevärt större betydelse.

Warré-kupor finns numer spridda i en rad olika varianter över hela världen bland bivänliga biodlare. Många eftersträvar den runda inre formen då man nu för tiden ofta har modernare verktyg tillgängliga som gör att man relativt enkelt kan tillverka t.ex åttkantiga lådor. Tyvärr blir de väldigt tunga om man skall ha tjocka träväggar för att bevara en jämn och immunförsvarsvänlig temperatur. (se bild på rund krants nedan).

Idag finns tjocka skivor i hård träfiber (se bild nedan) som är betydligt lättare än trä men ändå har hög värmekapacivitet (kJ (kg K). De kan lätt användas för att tillverka åttkantiga lådor eller kvadratiska med avrundade inre hörn. Väggarna bör vara ännu tjockare än på bilden nedan.

Framtidens hobbybiodling behöver inte öppna ovanifrån för att inspektera yngelröta, man kan då välja bort ramar eller toppliser. Test kan göras via laboratorier på hela bigården i ett enda prov. http://www.mellifera.n.nu/provtagning för 100kr. Har man verkligen yngelröta, vilken är sällsynt, kan en specialtränad hund peka ut exakt vilken kupa det är fråga om. Prov på varje kupa kan också skickas in för att säkerställa vilken eller vilka kupor det gäller. Därför kan man så småningom använda kryss (se bild ovan) istället för topplister, vilket gynnar binas egna fria vaxbygge med minimala temperaturförändringar och kontrollerad luftcirkulation. Detta är gammal tradition i Japan och även i våra gamla halmkupor.

1. Har du redan kupor och inte vill ersätta dem: runda av hörnen invändigt med trekantlist och utöka normalt nedåt först när nedersta lådan är färdigbyggd. Ha en liten sump undertill för inspektion. Använd trekantiga topplister som ruggats upp med en rasp. Vid häftigt drag utöka ovanifrån med låga lådor. Bina vill inte ha stort kallt utrymme upptill, vilket stressar och kyler ner yngel.

2. Har du inga kupor, bygg åttkantiga med hårda träfiberskivor från tex Steico. Här hittar du kalkylator för inre och yttre mått: https://warre.biobees.com/calc/. Byggbeskrivning här : https://warre.biobees.com/round_warre_hives.pdf   Sammanfoga med chips och trälim. Verktyg: bordsåg, kapsåg och spännband. Som topplister kan du använda gratis lister som läggs mellan virke på en brädgård. Du får en kupa som mycket liknar Samuel Linnaeus Krantskupa. Du skyddar enkelt mot väta med tex tältduk.

Se även: https://www.naturligabikupor.se/honungskupor

3. Har du lust att experimentera. Kan du försöka gjuta krantsar/lådor själv med träfiber och lignin för tjocka och lätta krantsar/lådor. Väggen på den färdiga krantsen på bilden ovan är för tunn och det behövs kanske större tryck vid pressning. Materialet på bilden dög inte. Träfiber, vax, stärkelse och lignin etc… kanske går bättre? I Nordafrika gjuter man i gips. I Frankrike i gips och sågspån.

4. Warrébiodling är enklare och billigare. Du hittar hur man gör i ”Naturlig Biodling med Warrekupan, en handbok” av David Heaf eller ”Biodling för Alla” av Emilé Warré.  Kurser ges av Viveca Nilsenius: https://www.hey-honey.se/

Om man läser ”En Kort men Tillförlitelig Bij-skjötsel” får man en god inblick i både praktisk hantering av lådor/krantsar och hur man hanterar svärmningen. Bortse från att Linnaeus inte kunde avgöra om Visen var en han eller hon.

Källa:www.superbiodling.se