Moderna krav på biodling

Honungsbiets största fiende är själva biodlingen

  • Många biodlare tror att deras bis största fiende är Varroakvalstret.
  • Kvalstret utgör emellertid bara en fara om bina redan är svaga.
  • Om bina bara sköttes på rätt sätt skulle det inte finnas några problem. Allt detta beror på vårt alltför stora fokus på just honung.

Torben Schiffer. Universitetet i Wurzburg 

      Alla vet att bin förnärvarande hotas men nyligen gjord forskning publicerad i International Journal ov Biometeorology av oberoende forskare Mitchell Derek, visar att en av deras största hot kan vara biodlarna själva, eller åtminstone, deras bikupor. De inhyses i kupor 4 till 7 gånger kallare än deras naturliga habitat i ihåliga trästammar. Traditionell biodling har kupor med väggar som kan vara mindre än 25 mm i jämförelse med i genom-snitt 150 mm tjocka väggar i trästammar. Den nya forskningen har kvantifierat den stress som bina utsätts för och visar att de konventionella oisolerade kuporna gör dem mer mottagliga för sjukdomar och svält. ”En stor skillnad mellan honungsbins naturliga boningar i trästammar och vanliga träkupor kunde förutsägas genom teoretiska beräkningar, nu är detta bekräftat med experimentella bevis”

Han har också visat genom mätningar att fuktig luft buffras upp av de tjocka väggarna.

Michell Derek University of Wales. (2015)

” I ihåliga trädstammar, där bin bott sedan urminnes tider såväl som i halmkupor, är vaxkakor fästade i väggarna. Varje ”korridor” mellan vaxkakorna bildar ett slutet utrymme, som ett rum. Därför kan värmen från klustret inte strömma ut genom de många spalterna mellan ramarna och kupväggarna. Detta minskar inte bara värmeförlusterna utan även drag, kondens och överdriven konsumtion av foder.”

Weippel i tidningen Bienen-Vater 1936 Österrike

Dr Tobias Olofsson och Dr Alejandra Vasquez, Lunds Universitet, har med hjälp av fotografen Lennart Nilsson konstaterat att det i den omogna honungen finns 13 olika mjölksyrebakterier, vilka påverkas starkt av sockerdieten och sätter ner binas immunförsvar. Socker har inte samma PH-värde. Honung innehåller allt det bina behöver, som mineraler och bakteriehämmande ämnen i rätt proportion. Dessa mjölksyrebakterier medverkar sedan till att ca 100 olika för bina nyttiga ämnen, även antibiotika liknade bildas i den mogna honungen. De hävdar att vissa bekämpningsmedel mot varroa tar död på dessa mjölksyrebakterier i binas tarmar och därmed deras immunförsvar.:

……”på vårkanten kan mjölksyrebakterierna inte leva på den sockerlösning biodlaren förser dem med. Då blir bina lätt sjuka. …….

Ny teknik 2012

Jag hävdar att rambiodling är onaturligt eftersom kuporna har spalter mellan vaxkakor som är öppna åt alla håll. Kupvärmelukten försvinner och därmed de antibakteriella substanser som förhindrar sjukdom. (Jämför Vasquez och Olofsson) Skattlådor som placeras ovanför yngelrummet ökar spillet av kuplukt och värme. Varje gång kuporna skall utökas försvinner mer. När de övre delarna av kupan dessutom öppnas strömmar kuplukt och värme ut.  Visserligen kan det finnas vaxkakor i naturliga bon i trädstammar som är över en meter långa, men det finns aldrig tomma vaxkakor ovanför yngelrummet.

Johann Thür Österrike 1946

Detta regelbundna öppnande av kupan bryter upp vax och tätningar med propolis, släpper ut värme och flyktiga ämnen och stör tusentals arbetsbin i deras sysslor. Det resulterar i ett stressat samhälle, som tvingas att göra onödigt arbete och återställa temperaturen… Den lägre temperaturen gynnar Varroa, vars optimala temperatur ligger på 33 grader. Att hålla en jämn temperatur, binas naturliga, runt 35-36 grader motverkar alltså utvecklingen av Varroa.

John Haverson Natural Beekeeping Trust.

”Det råder inget tvivel om att svärmning förser oss med de bäst uppfödda och bäst utvecklade drottningarna, ty när ett samhälle förbereder sig för att svärma har det nått en optimal naturlig utveckling såväl som välstånd i alla avseenden”

Broder Adam, Buckfastbiets skapare

”Ingenstans är ingreppen och manipulering av bisamhällenas naturliga processer så påtagliga som i dagens avels- och förökningsmetoder.”

Erik Berrevoets i ”Binas Visdom”

”Av för mig okända skäl har denna del av biodlingen och sjukdomsbekämpningen, d.v.s. avelsarbete för bred genetisk variation, uraktlåtits i stora delar av västvärldens biforskning.”

Professor Emeritus Kerstin Ebbersten

”Flerparning och den därav följande minskningen av släktskapen inom samhället visade signifikant minska risken för sjukdomar hos socialt levande bin”

David Tarpy Professor o specialist på reproduction, NC State University  (2003)

Superorganismen fortplantar sig genom att dela på sig (svärmning)

Svärmning är alltså nödvändig för artens överlevnad och biodling komplicerar saker genom att förhindra just svärmning…..

..Människans avel av husdjur har reducerat den biologiska variationen med risk för att förlora den naturliga resistensen hos djuret……..

…Genetisk variation är extra viktig för just honungsbiet. Det största problemet är just biodlingen. Vi biodlare väljer de anlag som passar oss i stället för att gynna genetisk variation. Vi vill ju ha särskilda sorter som inte svärmar och är kakfasta men genom att göra det försvagar vi våra bin. Som tur är har vi fortfarande vilda bin. Tambin har mycket mer sjukdomar än vilda….

..Att fortsätta bekämpa kvalster så effektivt att eventuella skillnader i tolerans inte visar sig, leder å andra sidan till att biodlingen allt framgent är hänvisad till att bekämpa varroakvalster.

Professor Emeritus Ingemar Fries, SLU

”Huruvida framavling av Varroatoleranta bin är en framkomlig väg med hänsyn till all övervakning och bevarande av renheten i aveln som krävs återstår att se. För att komma ur ekorrhjulet med Varroa behandlingar på lång sikt, måste bin och Varroa co-evolvera och detta innebär en kvalsterpopulation som är tillräckligt stor ur kvalstrens synvinkel och tillräckligt liten ur binas synvinkel. Europeisk biodling har ännu inte behövt bekymra sig med utmaningen från SHB (small hive beetle). Det tycks som om starka samhällen med få skrymslen att gömma sig i klarar sig bäst. Topplistkupor med sina naturligt byggda vaxkakor kan visa sig vara lämpliga med hänsyn till dessa.”

Dr. David Heaf, Wales

”Slutbudskapet vad gäller kvalster är att de är en del av den ofantliga armén av leddjur(spindlar och kvalster) som håller planeten levande. De ska ingenstans, går inte att utrota, oavsett hur många ton pesticider vi sprutar på dem så det är bäst att vänja oss vid kvalster och hitta lösningar så att vi kan leva tillsammans.”

Professor Kefyn. M. Catley, Universitet i Western Caliofornia, specialist på  coevolution

 ”Världen är alldeles för farlig att leva i, inte på grund av de människor som gör det onda, utan på grund av de människor som står bredvid och låter dem göra det.”

Einstein

“Under 1900-talet ökade användningen av lådor på bekostnad av halmkupor allt mer. Det är också en förskjutning från avrundade former mot kubiska- rektangulära former och sålunda från holistiska, organiska till det atomistiska, utökningsbara. Med andra ord det materialistiska sättet att tänka fyrkantigt som utvecklats alltsedan 1500-talet har också kommit att genomsyra relationen mellan människa och bi.”

Gûnther Mancke, konstnär och skapare av ”Den hängande Bikupan”

Andra tankar:

”När man gått fel in i en återvändsgränd som slutar med ett stup, kan det vara klokt att gå tillbaka och se var man gick fel och söka andra vägar. För biodlingens del var det kanske när Langstroth uppfann sina kalla fyrkantiga lådor med ramar och öppning uppåt. Och ungefär 1910 när man började med drottningodling d.v.s. föda upp nöddrottningar i den rationellt giriga Storskalighetens Namn. ”

Evolution i insekternas värld går fortare än man tror om den inte förhindras genom kemiska medel, drottningodling, drönarutskärning och för kalla kupor där immunförsvaret ideligen minskas genom öppningar/inspektion uppifrån.

Vi är uppfostrade med atomistiskt perspektiv. Det enskilda biet har sitt immunförsvar framförallt kollektivt i kuplukt, kupatmosfär med kemiska föreningar t.ex mjölksyra och myrsyra i symbios med där levande bakterier etc. Den egna honungen ingår också som en del av immunförsvaret. Vi har vårt immunförsvar innanför huden. Bina har sitt innanför kupans väggar.

Jämn värme är A och O

Källa: www.superbiodling.se

Tillgänglighet för inspektion/bitillsyningsman kan inte vara viktigare än binas hälsa vid val av kupa, särskilt inte när det finns andra moderna metoder utifrån, som ljud- och flusteranalys, endoskop samt labbtester.

Här visas böcker som kan vara till hjälp, för den som vill sköta bin på ett mer naturlikt sätt. De finns i menyn : Bokshop

  •  Svärmning: „Evolution och Revolutioninom Biodling” och „En Kort men Tillförlitelig Bij-Skjötsel
  • Naturlik biodling:  “Binas Visdom“; och „Den bivänlige Biodlaren“
  •  Varroa behandling: „Evolution och revolution inom Biodling“.
  •  Vad händer inne i bikupan: „Naturlig Biodling Diagnos vid Flustret“.
  • Warré- biodling: “Biodling för Alla“; och „Naturlig biodling med Warrékupan“
  • Upplevelse bok för barn i 9-10 års åldern, som ger grunder även för nybörjare: „Sophia och Bina“

 

 

 

Recent Posts